Stockholm min barndomsstad
Musik & Text Bruno Hansen & Holmberg

Gryningen över gamla stan , jag har bott där sen jag var ett barn.
Nere på kornhamns torg döljer sig både skratt och sorg.
Morgon solen sveper in och staden får en lycklig min och tränger undan tystnaden..

Stockholm är min barndoms stad och morgonen som gör mig glad.
här känner jag mig hemma van , när dagens matta lägras över stan.

Djurgårds färjan lägger ut , fastän festen tagit slut.
staden har ett evigt liv , sedd ifrån mitt eget perspektiv.
Stockholm har mitt hjärta än , fastän sliten är min vän Stockholm är min barndoms stad
här känner jag mig alltid glad.

Jag har rest ifrån min vän , jag längtar hit igen att återfinna
sommaren som finns i gröna lunden än.

sommar solen strör sitt ljus över södermälarenshus.
söder leden fylls av ljus , taxi bilar och postens bud
tunnelbanan rusar fram , gnistrar utan minsta damm.
polisen tar ett fyllo in som tog en droppe ur flaskan sin.

Ja , kolingen han lever kvar , det har jag sett sen flydda dar.
Ja , Evert Taube med lutan hör , ty toner strömmar än från Gyllene Freden.

Afton solens röda ton sjunker ner bak i västerbron
sommar kvällens vind är ljum , nattens folk flyr hus och rum.
storstads radion sänder än , över stadens hus och hem.
skeppsholms jazzen strömmar ut , Rock och Blues för utan slut.

Stockholm är en äkta stad , Stockholm är min barndoms stad
sjunker ner i Mälardalen.
Under Stockholms vatten festival , bjöd staden upp till bal.
I sommarkvällens prakt och skrud , färgades himmelen med sitt bud.
stadens stolta siluett , lyser upp så stolt och brett och speglar sig
 i slottets glas mot ström partärens blomstervas.

Jag längtar hit igen , Stockholm är min barndoms stad.
Ja , här finns nästan allt i Nordens Venedig ja , i Nordens Venedig.

Tillbaka